Värdering

Vi på förbundet gör generellt inga värderingar, men eftersom vi får många frågor har vi ställt samman följande rader. De kan ge lite tips på hur man går vidare om man vill avyttra en samling som kanske en tidigare generation i familjen haft.

Kontakt
Att själv göra en värdering av frimärken, brev, vykort och annat är svårt. Det bästa rådet är att kontakta någon av våra lokalföreningar – länk finns här – eller en handlare som exempelvis är med i Sveriges Frimärkshandlareförbund – länk finns här. Tänk också på att handlaren ofta tar en viss summa för en värdering, det är ju företagarens levebröd det handlar om och denne måste då få betalt. För en förening kan det ibland vara lite annorlunda.

Värderingsman
Bengt Mårtensson, som suttit i Förbundets styrelse, är av Handelskammaren i Stockholm förordnad värderingsman. Förordnandet gäller för hela Sverige. Kontakta honom på bengt.martensson@sff.nu så hjälper han till med värderingar av både frimärken och vykort. Bor du inte i Stockholmstrakten kan han hänvisa till värderingsmän i närheten av där du bor. Bengt är en av få värderingsmän som inte på något sätt är knuten till någon auktionsfirma eller frimärkshandlare.
Det går även bra att kontakta någon i alla våra lokalföreningar

Priserna har sjunkit
Generellt gäller att priserna för nyare svenska ostämplade frimärken och förstadagsbrev är mycket lågt. Det finns helt enkelt så mycket i byrålådorna att tillgången vida överskrider efterfrågan och därmed har priserna sjunkit.

Halva frankeringsvärdet

De flesta svenska ostämplade frimärken efter 1965 brukar säljas till priser i stoleksordningen 30–40 procent av det nominella värdet (frankeringsvärdet). Ibland kan det vara lägre, ibland något högre. Oftast är det alltså bättre att använda frimärkena när man skickar brev än att försöka sälja dem.

Mer för rabattfrimärken

Ett undantag på värdet är de så kallade rabattfrimärken som gavs ut 1979–1990. De två första årens märken är valörlösa och har text INRIKES POST, övriga har valör och text PRIVATPOST. Alla dessa är i det mindre, nästan kvadratiska formatet. Dessa kan än i dag användas för dubbelt porto och betingar därför ett försäljningspris kring 8–9 kronor stycket.
OBS! Rabattfrimärken från 1991–1993 är i lite större format och gäller inte på samma sätt och därför kan betraktas som ”vanliga” frimärken.

Förstadagsbrev

Förstadagsbrev – FDC – från 1960-talet och framåt kan man som regel köpa för 50 öre till ett par kronor stycket.
Att som privatperson sälja förstadagsbrev är svårt i dag. Ett gott råd är att i stället skänka dem till någon frimärksförening eller till ungdomar som kanske blir intresserade av den fantastiska hobbyn frimärken.

Sälja på auktion
Det bästa rådet är att låta en förening eller auktionsfirma sälja samlingen på auktion. Det är enklast och ger ofta bäst betalt för säljaren. Se gärna under lokalföreningar eller kalender.

”Facitvärde”

Förr talade man oftast om att man köpte eller sålde frimärken till exempelvis 40 procent av vad som anges i denna Facitkatalog. I dag gäller oftast att man för en samling på en auktion endast kan räkna med att få ut avsevärt lägre av det pris som noteras i Facit. Ibland kanske bara 5–10 procent, i ett annat fall kanske 10–20 procent. Mycket handlar om kvalitet och att rätt köpare uppenbarar sig.

Störst intresse
Det som i dag är av störst intresse inom frimärken, brev och vykort är lite generellt sett enligt följande:
– Äldre kuvert – helst före 1920. Tänk på att innehållet kan ge ett mervärde vid försäljning.
– Svenska stämplade och ostämplade frimärken från 1800-talet.
– Frimärken med tydliga stämplar, helst från mindre orter – så kallad hembygdsfilateli.

– Vykort före 1950 med motiv från städer och samhällen och extra stort för järnvägsstationer. Även nyare vykort samlas en hel del.

Det är som alltid viktigt att det är bra kvalitet; inga trasiga frimärken och så vidare.

Lycka till!

Drivs av Wordpress, av Cynatic